Det är något för mig det!
Det här med att stava är inte alltid det lättaste. Ord och bokstäver kan ibland hamna lite huller om buller. Jag kan skriva en text och sedan kontrollera den både en och två gånger, ändå blir det fel! Det är som att det behöver gå ett par dagar för att ögonen och hjärnan ska kunna nollställas och se på texten på ett fräscht och vaket sätt för att det ska bli rätt.
Det kan bli jobbigt detta beteende när det vankas uppsatsskrivande. Om man behöver lusläsa texten flera gånger. Det är ju ändå en hel del sidor som bör skrivas.
- - - - -
Om knappt en månad ska jag bege mig till Falun för en spännande helg! Det vankas Student-SM och jag ska få vara med och hjälpa till på ett hörn. Min uppgift kommer att på något sätt ha med resultathanteringen att göra. Det blir perfekt! Ordning och reda. Det är något för mig det!
Ps. Nu är godiset slut. Totalt. Faktiskt varit så sedan flera dagar tillbaka. Det vore nästan skandal om det hade funnits kvar vid det här laget!
Kommentarer
Postat av: Gunnar
Det är lustigt det där med hur hjärnan fungerar. Det är nästan hopplöst att kolla en text man själv har skrivit - eftersom man vet vad det SKA stå, så läser hjärnan det, vilket inte alltid är vad det faktiskt står. Jag lät ofta någon av "mina tjejer" på jobbet läsa mina texter efter det att jag själv hade kollat dem. De visste inte vad det skulle stå, och därför läste de vad det faktiskt stod. (Och så fick de känna sig duktiga, vilket också var bra.)
Svar:
Ola Wiodahl
Trackback
