Naturen - Ger - Mig - Ro

Uppgiften löd:
Skriv ner och publicera 5 mer eller mindre unika saker för Höga Kusten.

Jag valde att rikta in mig på Skuleskogens Nationalpark (som ligger i Höga Kusten) och har således plockat mina 5 saker därifrån.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Nr. 1: Långskägglaven
I Skuleskogens nationalpark finns en varierande flora. En art som är väldigt ovanlig i Sverige, men som finns i Skuleskogens nationalpark, är långskägglaven. Det är en riktig raritet för nationalparken och har även blivit parkens symbol.

Man hittar denna lav på äldre granar i nordsluttningar där det är jämn och hög luftfuktighet. Långskägglav sitter inte fast på grenarna utan hänger bara över dem och kan bli uppemot 10 meter lång. Långskägglaven kräver så gott som obefintligt skogsbruk och långvarig frånvaro av bränder.

 

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

Nr. 2: Klapperfält

Klapperfält är en stor samling stenar som havet under många år påverkat och format. Ett klapperfält bildas av havsvågorna. Det går till så att det av någon anledning, t.ex. ett ras, har samlats partiklar av varierande storlek och vikt i ett område. Allt ifrån små jordkorn till stora stenar. De mindre partiklarna - jord, sand, småsten etc. - har av vågorna fraktats bort eftersom de är så lätta. Kvar blir då de större. Dessa har endast flyttats mycket små sträckor och egentligen legat på exakt samma ställe, bara snurrat runt. Av denna anledning är stenarna i ett klapperfält ganska stora och runda och fina i formen. Att ett klapperfält kan bli stort beror på att strandnivån – som är den plats klapperfälten bildas - har flyttat sig i och med landhöjningen. Då hamnar de stora och runda stenarna över en stor yta.

I Skuleskogens nationalpark finns flertalet klapperfält. Det största hittas öster om Slåttdalsberget. I och med att det på klapperfälten bara finns stora stenar har inga buskar och träd kunnat få fäste, trots tusentals år har gått sedan klapperfältet bildades. Det som växer på stenarna är kartlav och det djur som är troligast att få se bland stenarna är huggormar som ligger där och njuter på varma sommardagar.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Nr. 3: Kalottberg

När isen hade dragit undan och landskapet kring Höga Kusten mestadels bestod av vatten stack det här och där upp små öar. Några av dessa öar är det vi idag kallar kalottberg.  Kalottbergen bildades av att landhöjningen ägde rum och att vågorna hela tiden spolade bort det lösa moränmaterialet som befann sig på bergets sidor. Dessa bergssidor är idag kala och utan växter. På de forna öarna – toppen av bergen där vågorna inte kom åt - lämnades moränlagret kvar och idag frodas växtligheten där.

I Skuleskogen finns exempel på kalottberg. Det tydligaste exemplet finns emellertid utanför nationalparken och heter Skuleberget. Detta berg är välkänt av många anledningar. En av dem är att på detta berget finns världens högsta forna strandlinje. 286 meter upp på Skuleberget finns en markering som förtydligar var havets nivå en gång tiden legat. Det är den högsta punkten på något berg i hela världen som havet har sträckt sig. Detta tack vare landhöjningen.

 

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

Nr. 4: Avsnörda havsvikar

När landet stiger kan det hända att det som en gång var en vik, först blir ett smalt sund för att sedan – många år senare – bli en liten insjö. Det som händer är att nya landmassor stiger upp ur havet när landskapet höjs och vikar stängs helt enkelt igen om viköppningen är grundare än inne i själva viken.

I Skuleskogens nationalpark finns flera exempel på detta. Ett är Slåttdalsmyren som en gång var den innersta delen av en havsvik. Sedan höjdes landet och den snördes av till en sjö. I nedkanten av denna sjö - mot havet - hindrade en klappervall och morän att vattnet i sjön rann iväg. Det har gjort att sjön växt igen till en myr. Ett annat exempel på avsnörda havsvikar finns i norra nationalparken där Salsviken numer är en smal kanal och i framtiden kommer bli en insjö.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Nr. 5: Jättepraktbaggen

I Skuleskogens nationalpark finns många olika typer av natur. En typ är glesa tallskogar. I dessa tallskogar trivs jättepraktbaggen. Det är en skalbagge som är ungefär 3 cm lång känns igen på den glänsande randiga kroppen. Jättepraktbaggen trivs i skadade eller döda träd som har växt i områden där det är väldigt varmt. I Skuleskogen finns dessa förutsättningar på sydsluttningarna där det växer glesa tallskogar.

Man har trott att Jättepraktbaggen var utdöd i Sverige, tills man gjorde en översiktlig inventering i Skuleskogen. Att man hittade denna sällsynta bagge ledde till fler inventeringar och jättepraktbaggen har nu fått ett åtgärdsprogram för att kunna bevaras. Ett ingrepp för att bevara den skedde våren 2009 då man flög in brandskadade stockar till platser där baggen hittats för att hjälpa den på traven tills skogen hunnit producera egen död ved.