Fighten närmar sig
Just nu känner jag att det är dags för ett inlägg. Det borde nog handla om Ronja Rövardotter 2, men jag tror jag sparar det till en annan gång.
Istället kan jag meddela att filmtittandet har kommit upp i normal standard. Efter ett alldeles för långt uppehåll har jag nu sett 5 filmer på 4 dagar. Det tycker jag definitivt är godkänt. Dessvärre är jag inte blåst av stolen av någon av de fem. Vi har kollat på MILK, Land of the lost, Flykten från hönsgården, Jakten på lycka och Populärmusik från Vittula. Ingen personlig favorit bland dessa men om jag måste välja - vilket jag absolut inte måste egentligen - så lyfter jag fram Flykten från hönsgården för att den var rolig, söt och häftigt gjord.
Skolans brygga är en fin plats. Jag satt där och njöt i en och en halv timme innan kvällens film rullade igång. En väldigt stilla kväll med solen som sakta sjönk ner bakom trädtopparna. Strax innan jag gick därifrån, runt klockan åtta, var det rätt så mörkt men det gjorde ingenting. Mörkret gjorde snarare det härliga lugnet påtagligare.
Idag och igår har präglats av kortare utflykter. Igår var vi på vandring inne bland Ö-viks parker med en mycket duktig guide i form av stadsträdgårdsmästaren Elisabet. På förmiddagen idag har vi varit i Skallbergsgrottan och krypit omkring. Mycket häftig upplevelse. Ibland lite läskig men för det mesta roligt och spännande. Lite som rally faktiskt. Fast lugnare.
På eftermiddagen begav vi oss återigen in till Ö-vik. Den här gången besökte vi kommunkontoret och fick oss en pratstund med Naturgruppen. Om det inte hade varit för min pinsamma lilla blunder hade jag sett det som en riktigt bra eftermiddag. Nu får jag istället skämmas och oroa mig för den hållhake som Linnea har på mig i och med den lilla film där hon fångade mig sovandes mitt under föredraget.
Imorgon blir det nog en lugnare dag. En förmiddag med anatomi och fysisk aktivitet, sen är det skön helg. Visserligen lär helgen handla en hel del om plugg för mig men en helg är alltid en helg. Då får man bestämma själv när det är dags att göra något och vad som ska göras.
Om en vecka, nästa torsdag, blir det HV-Frölunda på storbilds-tv i dagrummet. Matchen lär bli sevärd men jag undrar om inte underhållningsvärdet kommer finnas i supporterfighten som kommer utspelas här på skolan. Den här matchen är redan uppsnackad till skyarna och frågan är om inte stämningen hinner höjas ytterligare tills nedsläpp äger rum. Två blåa tjurar mot två indianer. Två smålänningar mot två göteborgare. Bara ett lag kan vinna. Vilken kväll det kommer bli.
Istället kan jag meddela att filmtittandet har kommit upp i normal standard. Efter ett alldeles för långt uppehåll har jag nu sett 5 filmer på 4 dagar. Det tycker jag definitivt är godkänt. Dessvärre är jag inte blåst av stolen av någon av de fem. Vi har kollat på MILK, Land of the lost, Flykten från hönsgården, Jakten på lycka och Populärmusik från Vittula. Ingen personlig favorit bland dessa men om jag måste välja - vilket jag absolut inte måste egentligen - så lyfter jag fram Flykten från hönsgården för att den var rolig, söt och häftigt gjord.
Skolans brygga är en fin plats. Jag satt där och njöt i en och en halv timme innan kvällens film rullade igång. En väldigt stilla kväll med solen som sakta sjönk ner bakom trädtopparna. Strax innan jag gick därifrån, runt klockan åtta, var det rätt så mörkt men det gjorde ingenting. Mörkret gjorde snarare det härliga lugnet påtagligare.
Idag och igår har präglats av kortare utflykter. Igår var vi på vandring inne bland Ö-viks parker med en mycket duktig guide i form av stadsträdgårdsmästaren Elisabet. På förmiddagen idag har vi varit i Skallbergsgrottan och krypit omkring. Mycket häftig upplevelse. Ibland lite läskig men för det mesta roligt och spännande. Lite som rally faktiskt. Fast lugnare.
På eftermiddagen begav vi oss återigen in till Ö-vik. Den här gången besökte vi kommunkontoret och fick oss en pratstund med Naturgruppen. Om det inte hade varit för min pinsamma lilla blunder hade jag sett det som en riktigt bra eftermiddag. Nu får jag istället skämmas och oroa mig för den hållhake som Linnea har på mig i och med den lilla film där hon fångade mig sovandes mitt under föredraget.
Imorgon blir det nog en lugnare dag. En förmiddag med anatomi och fysisk aktivitet, sen är det skön helg. Visserligen lär helgen handla en hel del om plugg för mig men en helg är alltid en helg. Då får man bestämma själv när det är dags att göra något och vad som ska göras.
Om en vecka, nästa torsdag, blir det HV-Frölunda på storbilds-tv i dagrummet. Matchen lär bli sevärd men jag undrar om inte underhållningsvärdet kommer finnas i supporterfighten som kommer utspelas här på skolan. Den här matchen är redan uppsnackad till skyarna och frågan är om inte stämningen hinner höjas ytterligare tills nedsläpp äger rum. Två blåa tjurar mot två indianer. Två smålänningar mot två göteborgare. Bara ett lag kan vinna. Vilken kväll det kommer bli.
Kommentarer
Trackback
