Artkunskapsvandring
Idag var det lektion i artkunskap på det ställe där den typen av lektion är som roligast, i naturen. Vi traskade iväg efter lunch och var tillbaka lagom till eftermiddagsfikat. Platsen för promenaden var min och Fredriks motionsslinga, Naturturen. Vi har gått där förut med klassen, men idag noterade vi en stor skillnad. Det har blivit vår. Allt var grönt och fint. Det passade perfekt, gjorde Pavs jobb som lärare mycket lättare.
Pav gick och berättade om det mesta gällande olika arter och vi stannande och lyssnade med stora öron. Jag missade dessvärre mycket av hans information. Jag hade nämligen problem med näsblod så jag vad tvungen att ta lite pauser för att försöka få stopp på eländet och då han de andra skena iväg. Så det här med att lära sig olika arter gick inte så bra för mig idag. Jag var å andra sidan inte riktigt på det humöret heller. Märkte under de stunder jag gick med de andra och lyssnade på Pav att min hjärna var lite trött och inte orkade förmå fåglarnas läten att fastna i minnet. Så man kan säga att det passade mig ganska bra idag att gå själv bakom de andra. Jag kunde njuta av naturvistelsen och släppa tankarna fria. Låg vid ett par tillfällen på rygg i gräset med bakåtböjt huvud, för att försöka stoppa blodet. Det var skönt!
Som sagt, Pav pekade ut en massa fåglar och blommor för oss idag. Det betyder dock inte att jag kommer ihåg dem. Varken hur de sås ut eller vad de heter… Men några av dagens artnoteringar kan jag skriva ned: trädpiplärka, lövsångare, bofink, gulsippa, sankt pers nycklar.
Glimtvis kikade solen fram och då var det underbart. När solen lös med sin frånvaro var det faktiskt också ganska härligt. Härligast var det dock när jag kom hem och konstaterade att det slutat blöda samt tvättat bort allt torkat blod från näsområdet.
Pav gick och berättade om det mesta gällande olika arter och vi stannande och lyssnade med stora öron. Jag missade dessvärre mycket av hans information. Jag hade nämligen problem med näsblod så jag vad tvungen att ta lite pauser för att försöka få stopp på eländet och då han de andra skena iväg. Så det här med att lära sig olika arter gick inte så bra för mig idag. Jag var å andra sidan inte riktigt på det humöret heller. Märkte under de stunder jag gick med de andra och lyssnade på Pav att min hjärna var lite trött och inte orkade förmå fåglarnas läten att fastna i minnet. Så man kan säga att det passade mig ganska bra idag att gå själv bakom de andra. Jag kunde njuta av naturvistelsen och släppa tankarna fria. Låg vid ett par tillfällen på rygg i gräset med bakåtböjt huvud, för att försöka stoppa blodet. Det var skönt!
Som sagt, Pav pekade ut en massa fåglar och blommor för oss idag. Det betyder dock inte att jag kommer ihåg dem. Varken hur de sås ut eller vad de heter… Men några av dagens artnoteringar kan jag skriva ned: trädpiplärka, lövsångare, bofink, gulsippa, sankt pers nycklar.
Glimtvis kikade solen fram och då var det underbart. När solen lös med sin frånvaro var det faktiskt också ganska härligt. Härligast var det dock när jag kom hem och konstaterade att det slutat blöda samt tvättat bort allt torkat blod från näsområdet.
Kommentarer
Trackback
