Träknivsmåla
Skrivet 8/4, samma dag som utflykten till fastlandet.
"Dagens utflykt började inte bra. Bussnyckeln var för en liten stund försvunnen men efter några minuters forskande fick Fredrik tag på den. Detta var det enda negativa med dagen. Resten flöt på som i trans.
Målet med dagens utflykt var en stuga mitt i den småländska skogen i byn Träknivsmåla. Det tog oss knappt en timme att åka dit och stugan ägs av Sigrid och hade varit obebodd i 40 år innan Sigrid för två år sedan köpte den. Stugan låg mitt ute i ingenstans med granblandskog inpå knuten. Det var denna skog som var syftet med resan. Att vi utan att ta oss så himla långt skulle upptäcka en helt annan sorts natur än den lövskog som finns i anslutning till skolan.
Ute i skogen vandrade vi i sprickdalslandskap och tog oss upp och ner för moränryggar. Den här typen av natur är jag väldigt van vid. Jag bor i de småländska skogarna och har bekantat mig med sprickdalslandskap och moränryggar innan, dock utan att jag vetat om det. Att jag upplever den här naturtypen i vardagen innebär att jag till stor del missade aha-faktorn över att traska i granskog. Däremot kan jag känna att det var skönt att gå i granskog nu när det blivit en hel del promenerande i lövskog på Öland. Kände mig faktiskt som hemma!
Totalt var vi ute och gick i två timmar och det var härliga timmar. Vi stannade till på flera ställen när Sigrid och Pav ville berätta något om vad vi för stunden hörde eller såg. Har sagt det förr och säger det igen, undervisning om naturen är så mycket roligare när man är i naturen. Vädret idag var lite tråkigt. Mulet och några lätta regnskurar. Men om jag ska vara ärlig så gjorde det inte mig något. Man behöver variation i allt och efter flera dagar med sol var det inte alls dumt med en mulen dag. Några i klassen tyckte det var kallt men jag var förberedd tack vare glömska men det är en annan historia.
Under dagens vandring spanade vi in en grop. Huruvida det var en varggrop eller en gammal brunn lyckades varken Sigrid eller Pav klura ut. Vi traskade vidare mot en sjö där vi efter en stund fick sällskap av ett par kanadagäss som förde ett himla oväsen, troligen för att de kände sig hotade. Men vi i klassen är ju så snälla och rara så det kan omöjligen varit oss dem var arga på.
När vi kom till en skogsväg hittade Pav något som förde hans tankar tillbaka till barndomen. Han hittade nämligen ”barillagräs”. Det är en växt som om man skalar på rätt sätt kan få fram långa snören som till utseende och konsistens liknar spaghetti. Efter en titt i en bok konstaterade Pav att det korrekta namnet på barillagräs är veketåg. Jag tycker barillagräs hade varit ett roligare namn.
Idag var en riktig fågeldag. Vi noterade fyra olika arter hackspett: Över oss flög en spillkråka. I kikaren spanade vi in en mindre hackspett. På en kulle i granskogen hörde vi gröngöling och på långt håll hördes större hackspett. 4 arter på samma dag, nästan hackspettjackpot! Jag tror att jag kan skilja hamrandet från större och mindre hackspett. Jag tror också att jag vet hur talgoxe och bofink låter, vilka vi hörde idag. Andra fåglar som kvittrade för oss var svartmes, taltrast, trana, kungsfågel, gärdsmyg och nötväcka. Enligt Pav tydde nötväckans sång på att den var ”vårkåt”. Pav kan allt. Kanske för att han har en mängd olika fågelläten som ljudfiler i mobilen... Vid ett tillfälle spelade han upp sparvugglans läte för att försöka få lite action bland de små fåglarna, dock utan resultat.
Dagens lista på blommor vi såg är inte lika imponerande som den över vilka fåglar vi hörde. Vi såg vårfryle och blåsippor. Det är de jag kommer ihåg. Däremot fick vi flera chanser att öva på de olika trädslagens knoppar. Det fanns ett flertal olika träd, bl.a. ask och ek. Eftersom det var barrskog hittade vi naturligtvis även gran och tall. Syftet med dagens utflykt uppfylldes verkligen. Jag blev fascinerad av att det är så stor skillnad mellan Öland och Småland, fast de ligger så nära varandra. Intressant!
På hemvägen tror jag alla var lite trötta. Ingen i bussen sa någonting och jag somnade ganska snabbt. Att åka i en buss när man är lite utmattad/trött är gött. Så länge man inte är den som kör. "
"Dagens utflykt började inte bra. Bussnyckeln var för en liten stund försvunnen men efter några minuters forskande fick Fredrik tag på den. Detta var det enda negativa med dagen. Resten flöt på som i trans.
Målet med dagens utflykt var en stuga mitt i den småländska skogen i byn Träknivsmåla. Det tog oss knappt en timme att åka dit och stugan ägs av Sigrid och hade varit obebodd i 40 år innan Sigrid för två år sedan köpte den. Stugan låg mitt ute i ingenstans med granblandskog inpå knuten. Det var denna skog som var syftet med resan. Att vi utan att ta oss så himla långt skulle upptäcka en helt annan sorts natur än den lövskog som finns i anslutning till skolan.
Ute i skogen vandrade vi i sprickdalslandskap och tog oss upp och ner för moränryggar. Den här typen av natur är jag väldigt van vid. Jag bor i de småländska skogarna och har bekantat mig med sprickdalslandskap och moränryggar innan, dock utan att jag vetat om det. Att jag upplever den här naturtypen i vardagen innebär att jag till stor del missade aha-faktorn över att traska i granskog. Däremot kan jag känna att det var skönt att gå i granskog nu när det blivit en hel del promenerande i lövskog på Öland. Kände mig faktiskt som hemma!
Totalt var vi ute och gick i två timmar och det var härliga timmar. Vi stannade till på flera ställen när Sigrid och Pav ville berätta något om vad vi för stunden hörde eller såg. Har sagt det förr och säger det igen, undervisning om naturen är så mycket roligare när man är i naturen. Vädret idag var lite tråkigt. Mulet och några lätta regnskurar. Men om jag ska vara ärlig så gjorde det inte mig något. Man behöver variation i allt och efter flera dagar med sol var det inte alls dumt med en mulen dag. Några i klassen tyckte det var kallt men jag var förberedd tack vare glömska men det är en annan historia.
Under dagens vandring spanade vi in en grop. Huruvida det var en varggrop eller en gammal brunn lyckades varken Sigrid eller Pav klura ut. Vi traskade vidare mot en sjö där vi efter en stund fick sällskap av ett par kanadagäss som förde ett himla oväsen, troligen för att de kände sig hotade. Men vi i klassen är ju så snälla och rara så det kan omöjligen varit oss dem var arga på.
När vi kom till en skogsväg hittade Pav något som förde hans tankar tillbaka till barndomen. Han hittade nämligen ”barillagräs”. Det är en växt som om man skalar på rätt sätt kan få fram långa snören som till utseende och konsistens liknar spaghetti. Efter en titt i en bok konstaterade Pav att det korrekta namnet på barillagräs är veketåg. Jag tycker barillagräs hade varit ett roligare namn.
Idag var en riktig fågeldag. Vi noterade fyra olika arter hackspett: Över oss flög en spillkråka. I kikaren spanade vi in en mindre hackspett. På en kulle i granskogen hörde vi gröngöling och på långt håll hördes större hackspett. 4 arter på samma dag, nästan hackspettjackpot! Jag tror att jag kan skilja hamrandet från större och mindre hackspett. Jag tror också att jag vet hur talgoxe och bofink låter, vilka vi hörde idag. Andra fåglar som kvittrade för oss var svartmes, taltrast, trana, kungsfågel, gärdsmyg och nötväcka. Enligt Pav tydde nötväckans sång på att den var ”vårkåt”. Pav kan allt. Kanske för att han har en mängd olika fågelläten som ljudfiler i mobilen... Vid ett tillfälle spelade han upp sparvugglans läte för att försöka få lite action bland de små fåglarna, dock utan resultat.
Dagens lista på blommor vi såg är inte lika imponerande som den över vilka fåglar vi hörde. Vi såg vårfryle och blåsippor. Det är de jag kommer ihåg. Däremot fick vi flera chanser att öva på de olika trädslagens knoppar. Det fanns ett flertal olika träd, bl.a. ask och ek. Eftersom det var barrskog hittade vi naturligtvis även gran och tall. Syftet med dagens utflykt uppfylldes verkligen. Jag blev fascinerad av att det är så stor skillnad mellan Öland och Småland, fast de ligger så nära varandra. Intressant!
På hemvägen tror jag alla var lite trötta. Ingen i bussen sa någonting och jag somnade ganska snabbt. Att åka i en buss när man är lite utmattad/trött är gött. Så länge man inte är den som kör. "
Varggropen. Eller var det en brunn?
Pav med en kikare. En vanlig syn.
Sviterna av ett åsknedslag
Sviterna av ett åsknedslag
Kommentarer
Trackback
