Naturen - Ger - Mig - Ro

Här händer det inte mycket. Här händer det mer.

Jag sitter och lyssnar Maja Ivarssons sommarprat. För mig som The Sounds-fan är det intressant. Och för mig som ordentlig pojk är det smått ofattbart vilket liv man kan leva, som är så långt ifrån ens eget.

 

Som tur är verkar hon ha tagit sig ur det. Det är bra det, hon ska syssla med musik!

Inte bra med 0-0 mot jumbon. Men så blev det. Vi hade spelövertaget men också hängande huvuden. Motståndarna hade en positiv anda i laget och visade prov på härliga kämpartakter. Och en bra målvakt. Då är inte 0-0 ett oväntat resultat.

 

Jag satt på bänken från start. Men fick för första gången i min karriär i gärdsgårdsserierna göra ett inhopp som målvakt! I 88:e matchminuten skrek vår målvakt lite för mycket. Och lite för olämpliga saker. I alla fall enligt domaren. Det röda kortet var ett faktum. Så ett par minuters speltid fick jag. Fick känna på bollen en gång, gjorde inget misstag. Skönt.

 

Men matchen blev som sagt ingen framgång för oss. Bara att ta nya tag! På torsdag möter vi Ersboda SK 2, det bli tufft och roligt!

Efter en helg i Stockholm är jag riktigt sugen på att paddla kajak! Christoffer och jag tog en underbart avslappnande tur runt Vaxholm och nu är jag så sugen på att paddla mer att jag inte riktigt vet vart jag ska ta vägen!

 

Läste nyss att man för 600 kr får bli medlem och låna en kajak hur mycket man vill av Umeå Kanotklubb, det är ju fantastiskt! Nu vet jag inte om jag kommer göra slag i saken denna sommar då det börjar gå mot kallare tider men till nästa sommar vet jag en grej jag har på min önskelista!

 

Hoppas dock få till en liten tur i alla fall nu under sensommaren. Vill inte paddla själv av säkerthetsskäl så jag måste få med mig någon. Hmm.

 

- - - - -

 

I väntan på kajakpaddling börjar det bli dags för sommarens stora tävling. Tavelsjö halvmaraton. Drygt 21 kilometer, nästa helg. Jag hade helt klart kunnat vara mer tränad. Men samtidigt är mitt mål att ha en härlig dag och klara av det, och då tror jag att jag i min nuvarande form fixar det. Trots att jag precis smällt i mig en chokladboll. Men den hinner nog försvinna till nästa lördag!

Jag har aldrig varit någon hejare på armhävningar. Några orkar man ju, men inte så många. Det blir liksom tråkigt att trycka sig upp från golvet gång på gång på gång, och då är det svårt att motivera sig att ta i det där lilla extra.

 

Så för att kunna göra det, ta i lite extra alltså, har jag utmanat mig själv! Jag har valt att kalla utmaningen 50på50. På måndagen vecka 50, ska jag göra 50 armhävningar! Naturligtvis ska de vara i följd utan vila, annars är det ju ingen utmaning. Jag har även bestämt att de ska gå lugnt till, dvs. man stannar till en kort sekund i det nedre läget och håller statiskt. Det blir lite tuffare så, men ska det vara en utmaning så ska det ju också vara utmanande!

 

Som om inte detta vore nog, har jag en till övning som jag ska göra 50 stycken av på måndagen vecka 50. Det är den där övningen där man har händerna bakom ryggen på en stol (sittdelen), med benen rakt fram och hälarna i golvet och sänker ner rumpan mot golvet för att sedan pressa sig uppåt igen. Mycket träning för baksidan av överarmarna! Och som av en händelse är dessa muskler användbara vid skidåkning...

 

Planen för utmaningen är att öka med en extra repetition, två gånger per vecka. Jag började med att göra 10 stycken på måndagen vecka 30. Ikväll blir det således en ökning till 13 repetitioner. Om mina matamatikkunskaper hänger kvar sen mattelektionerna i skolan borde det bli 50 repetitioner på måndagen vecka 50, den nionde december.

 

50 på 50 alltså.

En komfortabel seger. 3 snabba mål innan vätskepausen halvvägs in i första halvlek avgjorde matchen. Vår tränare sa innan matchen att han ville ha minst tvåsiffrigt (undrar om han ansåg det realistiskt med tresiffrigt...), och enbart vår koncentration och vårt fokus gjorde att det inte blev det. Vi dominerade mittfältet och det gjorde att vi kunde anfalla ofta och komma till mycket avslut medan deras försök till anfall tog stopp när de inte kom längre än till mittfältet.

 

Jag stod i mål hela matchen och skönt att få hålla nollen. Uppvärmingen var den bästa på länge! Vet inte om jag någon gång känt mig så laddad och på tårna på en uppvärmning förut. Kan det bero på flera veckors frånvaro från målvaktshandskarna? Vila sig i form verkar det alltså vara som gäller. De hade några halvchanser, och även dessa kan vara luriga om man som målvakt inte har så mycket att göra under matchen. Blir man kall och stel blir alla reaktioner, såväl i huvudet som i kroppen, sega och risken för baklängesmål ökar. Men jag var så taggad på att få hålla nollen, så det gick vägen.

Midsommar i Röån. Vad Liv håller på med är oklart. Nikki lika söt som vanligt, även då hon brottar ner mig.

Tavelsjöleden. Fin utsikt från Tavelsjöberget! Christoffer njuter av solen.

 

Lycksele. Firandet av ett-årsdagen i den finaste av sviter! Eget kök, bubbelbad och whiteboard så man kan spela hänga gubbe!

 

Mera Lycksele. Minigolf är ett måste på semestern. Oftast går det bra, men inte alltid...

 

Picknick. Umeälven, en bit uppströms från Umeå. Lek i det kalla vattnet, en död fisk på land och spår av att älven innan det byggdes dammar var betydligt bredare och större och då formade havets botten i fascinerande former.

 

Obbolaön. En kväll tog vi cyklarna till havet. Du är så vacker älskling!

Träningspasset igår var dunderhärligt! Visserligen hade en ganska stor del av dagen gått när jag var hemma från träningen och hade duschat och ätit frukost/lunch, men känslan av att ha uträttat ett bra träningspass i fint väder slår även det.

 

Fantastiskt vilken sommar vi har nu. Passa på och njut säger jag! Igår åt vi glass tre gånger, så njuter man bäst av varma sommardagar om man frågar mig.

 

Även denna dag är solig och fin och idag står fotbollsmatch på schemat. Obbola FK - Hörnsjö IF. Klockan 15.00 är det avspark på Brovallen så det börjar bli dags att bege sig. Innan sommaruppehållet vann vi mot Hörnsjö med 5-1 och dessa siffror blev det till vår favör även i torsdags då vi träningsspelade mot ett lag som huserar i division 5. Chansen till vinst idag borde vara god. Men alla matcher ska spelas, och då kan allt hända!

 

Matchen i torsdags var för övrigt en annorlunda match. Vi var ont om folk så jag fick lägga målvaktströjan åt sidan och placera handskarna på hyllan för en kväll. Jag tog på mig tröja nummer 18 och blev inledningsvis placerad på bänken. Men efter cirka 20 minuter fick jag göra entré på plan och ta position till höger i backlinjen. Gick skapligt, vi släppte i alla fall inte in något under första halvlek. I andra halvlek började jag återigen på bänken och fick återigen hoppa in efter ett tag. Denna gång var det som forward jag skulle bidra till lagets prestation. När jag kom in ledde vi med ett par bollar och det dröjde inte länge innan jag fick min chans framför mål. Jag hade fritt läge i straffområdet men målvakten räddade mitt skott. Attans. Dock blev det mål på returen så jag kan ju alltid hävda att det var meningen att målvakten skulle rädda så att min lagkamrat skulle få göra mål.

 

PS. Ikväll tänker jag satsa på att publicera lite bilder från den Wiodahlska sommaren. Håll utkik!

Spännade morgon på G imorgon. Först en lång natts sömn. Det var inte igår. Sedan frukost, ladda tvättmaskinen och på med löparskorna! Tanken är en timmes löpning någonstans, förmodligen runt på Holmen, innan turen avslutas i Holmsund där ett CXWORX-pass ute i det gröna står på schemat. Detta knepiga ord med två "x" innebär mage- och ryggträning i grupp till musik. Har testat en gång förut och jäklar vad trött jag blev i bålen! Passet är 30 minuter långt och det kan tyckas vara ett kort pass, men det är intensivt så jag räknar med trött muskulatur även denna gång. Efter passet blir det lätt jogging hem, en sträcka på knappt 5 kilometer.

 

Läste idag att de sista mästarna nu är klara för säsong 6 av Mästarnas Mästare. Detta fantastiska program har seglat upp som mitt favoritprogram de senaste åren. Jag ser så lite på tv och än mindre följer en och samma serie så att jag faktiskt ser varje avsnitt kan inte tyda på annat än att detta program har en speciell plats i mitt hjärta. Låt gå att jag inte alltid lyckas tajma in att landa i tevesoffan klockan 20.00 varje söndag och får titta ikapp på SVT Play. Men programmen är ju lika bra för det, oavsett vilken veckodag man tittar på dom.

 

Kommande säsongs laguppställning känns oviss. Känslan är att det saknas en klar favorit till segern. Det blir nog ingen som kommer dominera likt Stenmark för några år sedan och Magdalena Forsberg/Anna Lindberg ifjol. När det gäller personlig favorit i gänget som ska tillbringa ett par veckor i Kroatien i höst är det också lite tunt. Ingen som riktigt har varit min favorit under respektive karriär. Dock känns Thomas Ravelli intressant, men det är nog mest tack vare den där fotbollsturneringen borta i Amerikat för snart tjugo år sedan där han tog ett par straffar som man nog kan slänga in i kategorin "avgörande räddningar". Men han lär nog inte vinna Mästarnas Mästare. Det kanske Lars Frölander gör. Han har ju lagt av flera gånger om jag inte minns fel för att sedan komma tillbaka och plaska runt i bassängerna och vinna en massa lopp. Det måste betyda något. Christian Olsson är väl den som lagt av mest nyligen, men frågan är om hans kropp pallar? Alla hans skador genom åren, kommer det funka?

 

Hur som helst, spännande blir det! Synd att man måste vänta ända till nästa vår.

I helgen hade vi besök av Christoffer och Emilie. Mycket trevligt! Någon paddeltur blev det inte men vandring, Buzz-spelande, yatzy, grillad oxfilé och ett par rundor minigolf hann vi med och det var fullt tillräckligt!

 

Jag väljer att nu fokusera på minigolfen. Aldrig har jag gått en runda på så få slag och aldrig har jag gått en runda på så många slag! I fredags spelade vi i Holmsund på nya, ganska små, banor av det enklare slaget. Dessa faktorer i kombination med en hel del tur (som att jag spikade på en bana alla andra fick sjuor på) gjorde att jag landade på 41 slag. 41 slag! Jag har aldrig varit under 50 tidigare, så det var ett präktigt rekord!

 

Lika bra som jag spelade på fredagen, lika dåligt spelade jag igår. 95 slag på 18 hål. 95 slag! Fruktansvärt dåligt. Av någon anledning, som är fullständigt knasig, bestämde vi oss för att på alla banor spela med det svåraste valen "aktiverade". Gick det att göra passagerna vid hindren smalare, gjorde vi dom smalare. Både Christoffer och jag fick sjuor på sex banor i rad! Skamligt. Jag räddade dagen något genom att sätta hole-in-one på sista hålet, men det är ju också det lättaste hålet.

 

 

Oj vad jag är sugen på att paddla kajak! Christoffer och Emilie är på väg upp till helgen och medan damerna är på spa under fredagen får vi karlar roa oss på egen hand. Jag har svårt att tänka mig ett bättre sätt än med en kajaktur!

 

Jag har läst mig till att man ska kunna hyra kajaker bara ett par kilometer härifrån och vad vore då mer passande än en tur runt Obbolaön. Slarvigt mätt via Eniro är det tre mil. Lagom för en dagstur skulle jag tro.

 

Mina tidigare erfarenheter av kajakpaddling är från året på Hampnäs samt den vandring/paddling-tur jag gjorde i de jämtländska fjällen sommaren 2009. Vid alla tillfällen har jag njutit fantastiskt mycket av att vara ute i naturen och behagligt glida fram på vattnet!

 

 

Däremot blev det lite blött nån minut senare...

Igår hände något märkligt. Jag vann en straffturnering. Som skytt. Helt otroligt. När de andra missade bort sig lyckades jag göra mål. Jag som aldrig gjort ett mål, gjorde nu massor! Det här kan bara betyda en sak. Att det är jag som lägger straffarna på matcherna framöver!

 

Nu kanske ska nämnas att vi totalt körde fyra straffturneringar, med fyra olika vinnare. Så jag kanske inte är så given som straffskytt som jag vill tro. Men om det står 5-0 eller liknande till oss i slutet av en match, då kanske jag får chansen...

 

- - - - -

 

För tillfället är det lite ensamt här i lägenheten. Liv är kvar i Röån och njuter av sin semester. Med rätta!

Hon kommer ju hem på söndag. Tiden går så fort så det är söndag på nolltid. Men nog saknar jag henne.

 

- - - - -

 

Imorgon blir det dock skillnad här i Obbola. Mormor kommer på besök! Det ska bli roligt. Jag har bakat en sockerkaka till förmiddagsfikat imorgon, hoppas den smakar!

 

- - - - -

 

Nu ikväll var det dags för årets första rullskidpass! Tänk att årets ljusaste dag ska passera och vi börjar gå mot mörkare tider innan jag gav mig ut på de vingliga hjulskidorna. Jag var inställd på ett tufft pass då jag tappat en hel del överkroppsstyrka sedan skidsäsongen och att rullskidorna brukar gå trögt. Men trots det åkte jag fortare än jag någonsin gjort! Varken på skidor eller på hjul har jag nog åkt så fort. Dessutom tog jag det lugnt och bara rullade när bilarna körde om mig. Jag förstår ingenting.

 

Men bra är det!